lördag, november 21, 2009

The Darkness

Darkness approaching
But I continue to run and run further away. But it is too fast, to strong, to much
I can not handle it.
It will drag me down to the dark deep sea.
And close me in a cave.
Alone, to never again see the light.
And the sense of hope disappears slowly with memories of light, love, hope and family.
It's no longer worth it.
No!
No, not more, I can not no longer run or fight from it's overwhelming darkness. That I'm too week to defeat.I'm too weak and scared.
Darkness is here.
Here beside me...

copyright: Olivia Gustafsson

måndag, november 09, 2009

Vinnare? Förlorare?

Vad är en vinnare?
Vad avgör om någon är en vinnare eller förlorare?
För om man vinner ett krig, ser man aldrig de offer som vinnare klivit över.
I Parad!
Blodet som flutit ut från de oskyldiga kriget drabbat.
Vinner man kampen mot döden. Kanske någon annan förlorar kampen. Någon som hade lika stor rätt att leva som den fick leva.
Vad säger man till någon som förlorat allt den ägde och kunde luta sig mot?
Vad säger man till någon som förlorar sitt barn, bror eller syster eller någon annan man håller kär och inte kan leva utan.
Vad säger man om man förlorar hoppet om att allt kommer bli bra.
Vad säger man om vet att man aldrig kommer vinna.
Eller vad gör man om någon gör vad som helst för att vina ett spel.
Går så långt till mord.

copyright: Olivia Gustafsson

lördag, november 07, 2009

Somethings

Somethings is worth suffering.
Somethings is worth the pain.
Somethings is worth the love from a lover.
Somethings is never worth anything.
Somethings is not worth the sorrow.
copyright: Olivia Gustafsson

söndag, oktober 11, 2009

Fallna

Förbannade
Hatade
Avskydda
De kallades de fallna
Ingen såg åt dem
Ingen ville veta av dem
Varken himmel, varken helvetet
Dömda att för evigt vandra på jorden
De var de fallna

copyright: Olivia Gustafsson

söndag, september 06, 2009

Förlorad

När jag förlorade dig viste jag att allt var förlorat.
Det vi hade skulle aldrig någonsin komma tillbaka.
Jag visste det, lika mycket som du visste det.
Vi var förlorade första gången vi mötes.
Vi visste båda två att det aldrig skulle kunna bli vi två.
Men jag slutade aldrig hoppas att det kanske skulle gå.
Men till slut vart allt förlorat.
Då gick vi tillslut skilda vägar.
Allt vi haft dog bort.
Du krossade mitt hjärta som aldrig läkte igen.
Det försvann ner i det mörka hålet.
Du lämnade mig när jag var som svagast.
Långt senare fick du veta.
Veta att jag hoppat ner i den gammla brunnen.
Du ångrade dig.
Men det var allt försent.
För nu kunde du inte göra saker ogjorda.

copyright: Olivia Gustafsson

tisdag, september 01, 2009

Spådomen

Sejden den uråldriga magin.

Sejden som Asdis skänkte människan genom Tunor.

Men i illdåd planerade Aldred.

Asdis ville endast ge sejden till de som följde den ljusa vägen.

Men Aldred lurade Tunor och hans maka Idunns son.

I blindo gav Nidhögg Aldred en bit av sejden.

Asdis rasade men Nidhögg svor att när dagen kom.

Ta sejden bort från Aldred.

Nerthus gudinnan av naturen kom till Asdis.

Tillsammans med sin bror Odo gav hon en gåva.

Diserna, deras avkomma.

Diserna skulle vakta över Asdis land.

Vakta över den som skulle komma.

Skuld den siande kom till Asdis.

Hon sade Aldreds tjänare ska stoppas när hans andra innersta föder en son.

Kunskap om vem det var gick förlorad med tiden.

Aldreds tjänare doldes av sin mästare med list.

Det som en gång varit synligt blev dolt.

Det dolda förblev dolt.


copyright: Olivia Gustafsoon

söndag, augusti 09, 2009

Kärleken

Kärleken är evig.
Den finns i allt omkring oss. Hur mycket vi än förnekar det så finns den där. Vi kan inte styra över den. Vi kan inte befalla kärleken att komma eller gå.
Vi står omäktiga inför den. Den får vårt hjärta att slå. Den får vårt hjärta att brista.
Vi kämpar för kärlek likt vi kämpar för friheten. Vi vägrar släppa taget helt om de vi älskar.
För utan dem vet vi inte om vi kan leve. Kärlek är inte en sak. Man kan känna kärlek för en plats, en människa man vill dela resten av sitt liv med. Känna kärlek för en bok, ett djur, sin familj. Ja för man känner något för allt. Antingen hatar man det eller så älskar man det.
Känslorna där i mellan är bara mellan ting.

onsdag, juli 29, 2009

Two roads

Two roads he go
Walks with, straight back
with his sword he slay

His country he not forgot
His family he not forgot

Two roads he go
With dreary eyes, he see horizon
Inside, they whispers
Whispers do not forget your oath

Two roads he go
Two men he search
he hopes of forgiveness, from his family
They called him oath breaker
Whispered traitor

Two roads he go
Two men he finds
Two men he overthrow
Two men he hate

Two roads he go
His deed done
His oath hold
His death fast
Dreary gaze burns out

Two roads he go’s...


copyright: Olivia Gustafsson

måndag, juli 06, 2009

Sorgen

"Försvinner sorgen någonsin när man förlorat någon? Minns man alltid deras ansikten lika tydligt?"
"Sorgen och saknaden finns alltid kvar oss en. De var en del av ens liv och är bara borta utan förvarning. Bilden av dem man älskade bleknar med tiden. Men tids nog får man se dem igen."
"Så man minns alltid dem man älskat?"
"Ja, de finns alltid där oss en?"
"Då kommer du alltid finnas oss mig?"
"Alltid, jag kommer stå vid din sida för all framtid. Möta alla svårigheter med dig. Älska dig även när du blir gammal, grå och rynkig."
"Och jag kommer alltid älska dig. För alltid."

Copyright: Olivia Gustafsson

fredag, juli 03, 2009

Två vägar han gå

Två vägar han gå
Vandrar med rak rygg
Med sitt svärd han dräper
Sitt land han ej glömt
Sin familj han ej glömt

Två vägar han gå
Med dyster blick ser horisont
I det inre de viskar
Viskar glöm ej din ed

Två vägar han gå
Två män han söka
Ihop om sin familjs förlåtelse
De kallade han edbrytare
Viskade förrädare

Två vägar han gå
Två män han finna
Två män han störta
Två män han hata

Två vägar han gå
Hans dåd gjort
Hans ed hållen
Hans död snabb
Dyster blick slockna

Två vägar han gå...

copyright: Olivia Gustafsson